Exempel 1
Anmälan från skola eller vård
Skolan, BVC eller vården har lämnat uppgifter som du upplever är missvisande. Vi hjälper dig att strukturera dokumentation, intyg och förklaringar inför socialtjänstens möten.
Orosanmälan
Professionell juridisk hjälp när socialtjänsten utreder en orosanmälan.
När socialtjänsten utreder en orosanmälan
En orosanmälan görs när någon misstänker att ett barn far illa eller riskerar att göra det. Vissa yrkesgrupper (som personal inom skola, vård och omsorg) har en lagstadgad anmälningsskyldighet, medan privatpersoner kan anmäla anonymt.
När en anmälan gäller barn eller unga ska socialnämnden genast göra en omedelbar skyddsbedömning. Därefter ska nämnden normalt fatta beslut inom fjorton dagar om en utredning ska inledas. Om utredning inleds ska den bedrivas skyndsamt och som huvudregel vara klar inom fyra månader.
Utredningen kan omfatta samtal med föräldrar och barn, kontakter med skola, vård eller andra aktörer samt hembesök. Socialtjänsten ska samtidigt hålla utredningen proportionerlig och inte göra den mer omfattande än vad omständigheterna motiverar.
Att bli föremål för en social utredning väcker ofta stark oro och känslor av maktlöshet. Genom att ta hjälp av en jurist tidigt kan du förbereda dig, bemöta uppgifter sakligt och se till att både barnets behov och familjens faktiska situation blir korrekt dokumenterade.
Vanliga situationer efter en orosanmälan
Orosanmälningar kan bygga på allt från verklig oro till missförstånd. Det viktiga är att socialtjänsten får rätt underlag från början.
Exempel 2
Anmälan i samband med separation
Orosanmälningar kan uppstå parallellt med en vårdnadskonflikt. Vi hjälper dig att hålla isär barnskyddsfrågan från föräldrakonflikten och bemöta påståenden utan att eskalera situationen.
Exempel 3
Utredning med möten och hembesök
Socialtjänsten vill träffa familjen, prata med barnet eller hämta in uppgifter från andra. Vi förbereder dig inför vad som bör sägas, vad som kan begäras skriftligt och vilka rättigheter du har.
Att tänka på vid en orosanmälan
- Socialtjänsten ska utreda opartiskt och belysa både positiva och negativa omständigheter.
- Du har rätt att ta del av alla handlingar och anteckningar som rör dig och ditt barn.
- Förbered dig noga inför möten och bemöt eventuella orosmoment sakligt.
- Socialtjänsten strävar i första hand efter frivilliga hjälpinsatser enligt SoL (Socialtjänstlagen).
- Om oron är allvarlig kan socialtjänsten överväga att ansöka om tvångsvård enligt LVU.
Processen efter en orosanmälan
Steg 1
Förhandsbedömning
Socialtjänsten gör en snabb bedömning för att se om anmälan ska läggas ner direkt eller om en utredning behöver inledas.
Steg 2
Utredningsfas (upp till 4 månader)
Handläggarna träffar familjen, samlar in information och gör hembesök för att bedöma om barnet eller familjen har behov av stödinsatser.
Steg 3
Beslut och insatser
Utredningen avslutas med ett beslut. Det kan innebära att utredningen läggs ner utan åtgärd, att familjen erbjuds frivilligt stöd, eller i sällsynta fall att socialtjänsten ansöker om LVU.
Relaterade områden inom barnrätt
Klicka vidare för att läsa mer om andra frågor rörande barns rättigheter och dina möjligheter till rättsligt stöd.
Vanliga frågor om orosanmälningar
Om anmälaren är en privatperson har denne rätt att vara anonym, och då får du inte veta vem det är. Om anmälaren har gjort anmälan i sin yrkesroll (t.ex. en lärare eller läkare) kan anmälan inte göras anonymt, och då har du rätt att få veta vem som anmält.
Insatser enligt socialtjänstlagen bygger i stor utsträckning på frivillighet, men socialtjänsten har ett ansvar att utreda barns behov av skydd eller stöd. Om oron är allvarlig och frivilliga lösningar inte bedöms räcka kan frågan i vissa fall gå vidare till LVU.
En inkommen orosanmälan kan normalt inte bara tas bort på begäran. Hur handlingar bevaras eller gallras beror på om utredning inleds och vilka regler som gäller för socialtjänstens dokumentation. Däremot kan du begära att dina synpunkter och kompletteringar förs in i akten.
Vid en utredning om barns behov av skydd eller stöd kan socialtjänsten i vissa situationer prata med barnet utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande. Det ska fortfarande ske på ett sätt som är motiverat och anpassat till barnet.
Då avslutas ärendet normalt utan åtgärd eller med frivilliga rekommendationer. I vissa situationer kan socialnämnden besluta om uppföljning även efter en avslutad utredning om barnet bedöms behöva fortsatt skydd eller stöd.
Starta din kostnadsfria analys
Beskriv ditt ärende kortfattat så återkommer en av våra jurister inom 24 timmar för en inledande konsultation – helt utan kostnad eller förbindelse.
- Snabb respons inom 24h
- Expertis inom LVU och barnrätt
- Hjälp med rättsskydd & rättshjälp